Texten är skriven av Ullis Petersson, Relate Learning
I dagens samhälle lever många av oss under återkommande stress och överbelastning. Arbetslivet kräver allt mer och vi hamnar lätt i ett tillstånd där vi agerar mer än vi reflekterar.
Detta överaktiva sätt att leva gör det svårt för oss att hålla kontakt med våra känslor och behov och många drabbas av stressrelaterad ohälsa. Enligt Försäkringskassans statistik ökar psykisk ohälsa stadigt. Stressrelaterade sjukdomar som ångest och depression har blivit allt vanligare, särskilt bland kvinnor -som enligt en kartläggning av Aktuell hållbarhet är överrepresenterade bland svenska hållbarhetschefer.
Dessa problem är inte bara personliga – de speglar också ett systemfel där våra sociala normer kring arbete och livsstil är i obalans. Organisationer riskerar att fastna i det reaktiva och effekterna på samhällsnivå är flera.
Balans mellan Being och Doing – ett verktyg för självledarskap
Vi kan inte nå samhällstransformation utan inre utveckling. Dilemmat är att vår livsstil inte medger den tid för reflektion som krävs för att vi ska komma i kontakt med våra inre behov. Icke desto mindre har vi allt att vinna, både i välmående, prestation och samhällstransformation, på att skapa tid för reflektion över hur vi vill leva våra liv. Forskningsinitiativet Inner Development Goals (IDG) belyser vikten av att stärka våra inre kapaciteter, som självledarskap, medkänsla och reflektion, för att på sikt kunna skapa verklig förändring både på individ- och samhällsnivå.
Den brittiska organisationen Climate Change Coaches har utvecklat en användbar modell för detta självledarskap. Den belyser vikten av att balansera våra aktiviteter (Doing) med vårt varande (Being) för att stödja en både välmående och hållbar prestation.
*Flynn model of sustainable change, Climate change coaching, Cox and Flynn 2022
När vi kombinerar en hög aktivitetsnivå med en misstro på att det vi gör är tillräckligt, inte förankrat i våra värderingar, och utan hänsyn till våra egna behov (dissonans), riskerar vi efter en lägre tid i att hamna i utbrändhet. När vi däremot agerar i linje med våra värderingar och samtidigt tar hand om våra egna behov så skapas resonans – en känsla av meningsfullhet och balans som bidrar till hållbar prestation både på ett individuellt och organisatoriskt plan.
Hållbarhetschefen en nyckelspelare
För de som leder hållbar utveckling är utmaningarna extra stora. Förutom att balansera externa krav som lagstiftning och klimatmål med interna utmaningar som att förankra omställningen i vinstdrivande organisationen, tillkommer ofta en djup krismedvetenhet. Är man dessutom ensam i sin roll och upplever lågt stöd inom organisationen så ökar risken för negativ stress, enligt Karaseks och Theorells krav-stöd- kontroll modell.
Att möta sin organisation med tillräcklig strategisk höjd, empati för oliktänkande och utan den toxiska domedagsstress som tyvärr bara skadar relationer, är inte lätt. Hållbarhetsledare är nyckelspelare i omställningen och det är helt avgörande att dessa personer stöds i de förmågor som krävs för att driva långsiktig förändring.
Agera tillsammans
Såväl individer som organisationer kan sträva efter att leva de systemförändringar som behövs redan idag och det börjar med att skapa tid för inre omställning. Hur ser balansen ut på ert företag mellan Being och Doing? Vilka tankar och känslor inför framtiden finns hos era medarbetare kopplat till er affär? Hur strävar ni i alla led efter systemförändring?
Dessa dialoger hålls med fördel tvärfunktionell över hela bolaget under ledning av Hållbarhets – HR och Kommunikationsfunktioner. Vinsten med att starta förändringsresan med den inre omställningen är ett väl förankrat hållbarhetsarbete, medarbetare i resonans, och ett bolag som hittar styrka i att genomföra de stora förflyttningarna.
Ullis Petersson är HR och Hållbarhetskonsult som i sitt bolag Relate Learning ( www.relatelearning.se) hjälper hållbarhetsledare att nå sina mål med utbildning, ledarstöd och coaching.