Text framtagen av Womenengineer
Skriven av Marie Ideström
Jag (Marie) vet inte om det är pandemin vi lever i som gör att man anstränger sig desto mer att nå varandra, eller om det helt enkelt var hennes omedelbara värme som gick rakt igenom telefonlinjen. Men det kändes nästan som att jag träffade Alicia Olausson IRL när vi en grå januarimorgon tog vi ett samtal om hennes resa till att hamna som underhållsingenjör, på BillerudKorsnäs i Gruvön utanför Karlstad, och att bli den första kvinnliga ingenjören i sin släkt. För egen del visste jag ingenting om hur det är att vara i “underhållsbranschen”, som hon refererade till, men det visade sig att Alicia har ett jobb som både verkar riktigt kul och utvecklande.
Skoltröttheten på gymnasiet höll på att få Alicia att glömma bort sitt intresse inom matematik. För egentligen var hon väldigt intresserad av både matte och fysik i skolan. Trots valet att läsa teknik med inriktning på design och produktutveckling kände hon sig omotiverad. Lite skönt att höra kan jag ärligt erkänna. Vem har inte känt att ambitionen och lusten inte alltid lirar ihop? Man måste få ge sig själv lite tid ibland, och mycket riktigt, efter ett tekniskt basår hittade hon siktet igen. Det blev ett lugnt år med tid för eftertanke eftersom hon redan hade med sig mycket från teknikprogrammet på gymnasiet. Basåret ledde sedan till programmet Högskoleingenjör inom Maskinteknik vid Karlstad Universitet.
Efter flera sommarjobb inom förebyggande underhåll, som både smörjare och vibrationsinspektör, var steget till det första jobbet som Underhållsingenjör på BillerudKorsnäs naturligt.
“Det förebyggande underhållet hjälper till att på ett effektivt sätt ge en ökad driftsäkerhet. Det betyder ungefär förmågan hos en industri att kunna producera utan att någon maskin går sönder.”
Det bästa med jobbet beskriver hon är att ingen dag är den andra lik. Alicia gillar inte att fastna med samma arbetsuppgifter för länge och här får hon vara ute i fabriken och lära sig nya saker varje dag. Det svåraste är just det, att hon saknar erfarenheten. Det är förstås oundvikligt i början, men med generösa kollegor som delar med sig av sina kunskaper till en så nyfiken och ödmjuk person som Alicia, misstänker jag att hennes inlärningskurva kommer bli brant.
Alicia berättar att det just nu är 25% kvinnor på hennes arbetsplats. Jag frågar henne varför hon tror att det är ju få, BillerudKorsnäs är ju en stor arbetsgivare i trakten?
“Jag tror att det beror på att många, speciellt kvinnor, tror att det är något annat än vad det egentligen är att arbeta på en fabrik. Det finns så mycket olika tjänster på BillerudKorsnäs så man kan lätt hitta en tjänst som passar. Jag tror också det beror på att man inte får veta så mycket om hur det är att jobba på en industri när man växer upp, jag tycker därför att det är väldigt viktigt med just IGEday, det är bra att få bort tabun som faktiskt finns kring att jobba på en industri.”
Ok, så en tjej från Lerum hamnade på en pappersfabrik i Karlstad. Hur gick det till? Alicia förklarar att hennes syster visade vägen. Systern pluggade själv till sjuksköterska i Karlstad, så att gå i hennes fotspår och flytta ihop med syrran var en räddning. Oron kring att flytta till en okänd stad blev hanterbar och idag älskar hon Karlstad. “Det är väldigt mysigt här”, säger hon.
“Jag vet att alla inte har en sån tur när man flyttar till en annan stad, men detta stöd kan du lätt hitta hos en annan student i din klass eller hos en student som har pluggat lite längre än dig.”
Nu vill jag veta hur en vanlig tisdag ser ut för Alicia! Vad gör hon?
Tidigt: Havregrynsgröt med banan och jordnötssmör framför en serie är bästa starten!
06:45: Bilen till jobbet, vilket innebär 20 min skriksång till peppande musik.
07:25: Stämpla in! Läsa mail och skapa sig en uppfattning om vad just den här dagen har att bjuda på.
10-11:30: Idag är det sektionsmöte för genomgång av senaste veckans händelser i fabriken.
Lunch: Efter 30 min promenad med en trogen kollega är det lunch, helst pasta med salsiccia som sambon har lagat.
Eftermiddagen: Inbokning av genomgångar med kollegor från arbetsgrupper som är aktuella för stunden. För tillfället är det smörjare, mekaniker eller inspektörer som gäller. Vad kan de tänkas behöva hjälp med? Hur kan just deras problem lösas på bästa sätt? Efter det behöver hon sätta sig ner och reflektera och fundera ut en lösning som hon tror funkar.
17:00: Efter en sista titt i mailen är det hemgång! Om det inte blir träning, affären eller annat fix, så bär det av hem för middag och ett avkopplande avsnitt Vänner.
21:30: “Flashback forever” i öronen och sen gonatt.
Soft dag! Sådär kan jag definitivt tänka mig att ha det, tänker jag. Flashback forever snackar alla om, men jag har inte kommit dit än. Jag tänker att Alicia med sin nyfikenhet och intresse att vårda sina relationer till kollegorna och lösa deras problem måste göra henne till en uppskattad medarbetare. Hon berättar att hon en dag skulle vilja ha en mer ledande roll, och jag tänker att jag gärna skulle jobba för henne. Då skulle vi kunna skriksjunga på lunchen, fika med jordnötssmör och vara problemlösarhjältar tillsammans. Att hon ser vikten av BillerudKorsnäs bidrag till att minska nyttjandet av plast i världen ramar liksom in hela upplägget med en långsiktig hållbarhet som känns stabil.
Så, Alicia, vad ska du göra nu? “Jag ska lära mig spela schack!” och jag tänker att här har vi nog Gruvöns nya Queen’s Gambit!